Mina kära vänner. Två av dom har jag träffat idag. Den ena kommer alltid hit och våldtar ringklockan, även om dörren är öppen. Sen öppnar hon mig som om jag vore en stängd bok. Sen läser hon mig fram och tillbaka och gör allt bra igen.

Den andra kommer hit och klagar på att dörren är låst. Sen säger han "äh, vi tar en match eller" Sen spelar vi Xbox och är glada och grabbiga, även om det smyger in något ömsint och kärleksfullt mellan "Din jävla fitta, det var på bollen ju!!"

Även om dessa två verkar vara helt olika, får dom mig att må likadant.
Och det är bra.